Du ska straffas. Det verkar vara det enda tydliga budskapet från stadshuset nuförtiden.
Du som går upp klockan sex på morgonen. Du som ska skrapa rutor, lämna gråtande barn på förskolan i snöslask och sedan hinna till jobbet på andra sidan stan. Du ska bort från vägarna.
Kriget mot bilen pågår för fullt i Sverige. Och det är inte de rika och mäktiga som förlorar. Det är du.
Parkeringsplatser rivs upp i en rasande fart. De ersätts med dyra och märkliga konstverk eller gigantiska cykelbanor som ekar tomma halva året när snön ligger djup. Viktiga gator stängs av för trafik med stora betongsuggor. Parkeringsavgifterna chockhöjs så att en vanlig lön inte längre räcker till om man måste parkera nära jobbet.
Verkligheten utanför bubblan
Politikerna och byråkraterna säger att det handlar om miljön. De pratar drömmande om något de kallar “15-minutersstaden”. Deras utopiska idé är att allt du behöver i livet ska finnas precis runt hörnet. Ingen ska någonsin behöva en bil.
Men för vem gäller denna vision?
Det fungerar utmärkt för kommunalrådet som bor i en exklusiv bostadsrätt mitt i innerstan. Han som har hundra meter till sitt fina kontor. Han som kan ta en trendig lådcykel till den dyra saluhallen och dricka en latte på vägen hem.
Men hur fungerar det för undersköterskan som jobbar nattpass på sjukhuset? Hur fungerar det för snickaren som måste ha sina verktyg med sig? Hur ska trebarnsfamiljen få hem veckohandlingen och skjutsa till ishockeyträningen i grannkommunen?
Svaret från eliten är iskallt: Det är ert problem. Ta bussen (om den ens går). Byt livsstil.
Centrum dör när bilen förbjuds
Konsekvenserna av detta bilhat är förödande för samhället. Det är inte bara familjepusslet som spricker. Våra stadskärnor håller på att dö.
Små butiksägare, skomakare, frisörer och kaféer går i konkurs. När kunderna inte längre kan parkera bilen utanför, åker de istället till gigantiska köpcentrum utanför staden. Kvar i centrum blir tomma, mörka skyltfönster. Stadskärnan, som en gång var hjärtat i samhället, blir en spökstad.
Bilen är inte en lyx för de flesta svenskar. Den är en nödvändighet. Bilen står för frihet. Friheten att kunna bo var man vill, arbeta var man vill och leva sitt liv utan att vara beroende av ett opålitligt kollektivtrafiksystem.
Det är dags att makthavarna kliver ut ur sin skyddade bubbla. De måste sluta bestraffa vanligt folk för att de försöker få sin vardag att fungera. En stad måste vara till för alla, inte bara för de som kan cykla till jobbet.